tisdag 28 oktober 2014

Att genomföra FN:s barnkonvention



















Barnkonventionen fyller 25 år i år. Det vill vi uppmärksamma!

Varje vecka i höst ställer vi en ny fråga om barnkonventionen. Här är veckans fråga:
Artikel 4 i barnkonventionen säger att vi ska sträva efter att till det yttersta av våra tillgängliga resurser försöka förverkliga barnets rättigheter. Vilken strategi har vi i vår verksamhet för att genomföra FN:s konvention om barnets rättigheter?

Fundera, dela och hjälp till att stärka barnets rättigheter!

Korten är hämtade från våra kortlekar om FN:s barnkonvention, praktiska verktyg för att utveckla arbetet med barnets rättigheter.

Läs mer om kampanjen Barnkonventionen 25 år!

Läs mer om våra kortlekar

onsdag 22 oktober 2014

Känslan av att få påverka…


…är ju ganska skön! 
Emma Nilsson, barnrättsutvecklare
Under våra fyra veckor som barnrättsutvecklare i somras fick vi uppdraget att granska en MR-policy, en policy om mänskliga rättigheter, som har tagits fram av kommittén för rättighetsfrågor och skall tillämpas i hela Västra Götalandsregionen.

Våra synpunkter, tillsammans med ett antal andra verksamheters, togs till vara och en uppgraderad version av policyn har nu arbetats fram (MR-policy 2.0 helt enkelt). Överlag ställde vi oss väldigt positiva till policyn – mänskliga rättigheter är väl knappast något som man behöver mindre av – men vi gav till exempel förslag på vissa svårtolkade saker i texten som kunde förklaras tydligare. Under MR-policyns del på s. 56-97 i rapporten från VGR lyder vår bedömning:

”Generellt sett anser vi att det är en väldigt bra policy som berör det mesta - allt från ålder till könsidentitet, religion, socioekonomisk status osv. MR-policyn har en bra inledning som redan i början konkretiserar vad Västra Götalandsregionen har för uppgift i att följa de mänskliga rättigheterna i regionen. Det viktiga nu är att policyn verkligen efterlevs och inte blir en ’hyllvärmare’; att man verkligen ser till att alla individer i VGR får reda på vad de har för rättigheter, oavsett funktionsnedsättningar, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, kön, funktion, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Vidare anser vi att det också är mycket viktigt att skyldighetsbärarna verkligen vet hur de ska arbeta efter policyn - eftersom det är de som ska genomföra den”

Hur det kommer utveckla sig återstår att se…
För att summera arbetet kan jag säga att det var kul att få en liten inblick i hur det fungerar vid beslutsfattande inom regionen – att vara deltagande i en remissrunda var något helt nytt för mig – men framförallt känns det härligt att veta att en faktiskt kan vara med och påverka högre instanser än sitt elevråd som ung.

Länk till hela policyn samt ändringsförslag, se sid 56-97 

/Barnrättsutvecklare Emma Nilsson
________________________________________________________________

Klipp ur redovisningen av ändringar i MR-policy efter remissrunda,  s 93.
 Ur handlingarna till kommittén för rättighetsfrågors sammanträde 140919.
.










Emma Nilsson är en av tio barnrättsutvecklare, gymnasieungdomar som praktiserade på Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter i somras, med uppdrag att utveckla barn- och ungdomsperspektiven på några utvalda regionfrågor. Bland annat fick de i uppdrag att vara remissinstans för förslaget till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Barnrättsutvecklarna förde fram tolv konkreta synpunkter varav tre har lett till ändringar. Bland annat påpekade barnrättsutvecklarna att: "det inte står något om att man också ska få reda på vad som hände efteråt, vad resultatet blev av att man deltog med sin åsikt". 

Det har bland annat lett till att MR-policyn kompletterats med meningen: "Rättighetsbärarens åsikter, hur de tagits till vara och på vilket sätt delaktighet skett bör dokumenteras och återkopplas". 

Det är extra roligt att barnrättsutvecklarna har fått gehör för sin önskan om återkoppling, eftersom det kan kopplas direkt till artikel 12 i FN:s barnkonvention, om rätten till delaktighet och inflytande.

Policyn för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter har efter remissrundans justeringar antagits av kommittén för rättighetsfrågor. Nu inväntar vi beslut om policyn från både regionstyrelsen och regionfullmäktige.

/Anni Rydberg, handledare för barnrättsutvecklarna,
Utvecklingsenheten för barns hälsa och rättigheter



tisdag 21 oktober 2014

Icke-diskriminering och arbetsmetoder



















Barnkonventionen fyller 25 år i år. Det vill vi uppmärksamma!

Varje vecka i höst ställer vi en ny fråga om barnkonventionen. Här är veckans fråga:
Artikel 2 i barnkonventionen säger att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. På vilken kunskapsgrund om respekt och icke-diskriminering väljer vi arbetsmetoder?

Fundera, dela och hjälp till att stärka barnets rättigheter!

Korten är hämtade från våra kortlekar om FN:s barnkonvention, praktiska verktyg för att utveckla arbetet med barnets rättigheter.

Läs mer om kampanjen Barnkonventionen 25 år!

Läs mer om våra kortlekar

fredag 17 oktober 2014

Goda exempel för att stärka barnets rättigheter och Barnkonventionen

Personal inom Kultur och fritidsförvaltningen i Sandvikens kommun har genom oss fått en grundutbildning i FN:s konvention om barnets rättigheter. Ledningsgruppen för förvaltningen genomförde också en dialogworkshop för att fördjupa arbetet med att implementera barnrättsarbetet. Det var jag och Anni som var där och mötte personalen. Vi fick ett härligt bemötande och träffade många spännande och intressanta människor från Kultur och fritidsförvaltningen. Bland annat Josefine Löfman som är verksamhetsutvecklare på föreningsenheten och projektledare för Barnkonventionen på Kulturcentrum. Det var intressant att höra om projektet och det viktiga arbete som bedrivs för att stärka barns rättigheter. 

Vi fick också se olika delar av Kulturcentrum, bland annat verksamheten Trampolinen, Sveriges första litteraturhus för barn och unga som invigdes i april 2014. I kreativa och fantasifulla lokaler, får barn och ungdomar utlopp för sin fantasi. Ett av flera goda exempel på hur vi i Sverige arbetar med att stärka barns rättigheter. Sådana kan vi aldrig få för många av!
                                                                                                                    /Sofia






tisdag 14 oktober 2014

Utvecklad samverkan i det familjecentrerade arbetet i Göteborg

Anita Nilsson, processledare
Temagrupp Barn och unga
Nu har vi avslutat en serie på fem dialogworkshops i syfte att öka samverkan mellan Göteborgs stadsdelar och kranskommuner i det familjecentrerade arbetet. Utifrån frågeställningen ”Hur kan vi utveckla det familjecentrerade arbetssättet i vår stadsdel eller kommun?” har nyckelpersoner arbetat tillsammans över gränserna, med ledning av våra pedagoger. 
- Vi vill skapa så mycket delaktighet som möjlighet. Få in perspektivet från de som dagligen arbetar med barn och unga, berättar Anita Nilsson, processledare i Temagruppen Barn och unga*. 
- Vårt högsta mål är att det ska bli skillnad för våra barn och unga. Målet med samverkan och organiseringen mellan kommun och sjukvård är att vi ska göra nytta för barn och familjen. Vi behöver börja prata om vår gemensamma plattform för samverkan, så att det familjecentrerade arbetssättet blir något på riktigt. Inte bara något på pappret. Dialogworkshopen ger delaktighet, energi och konkreta åtgärder som genomförs direkt lokalt, fortsätter Anita Nilsson. 
En dialogworkshop sätter fokus på att identifiera nuläge, skapa hopp om framtiden och konkreta handlingar för arbetet framåt. I utvärderingarna av dialogworkshopsen har deltagarna gett höga omdömen vad gäller nyttan i det vardagliga arbetet och nyttan i att stärka samverkan. Nu kommer NOSAM-grupperna** att arbeta vidare med att prioritera de konkreta handlingarna i det fortsatta arbetet. 

”Att utveckla det familjecentrerade arbetet möjliggör att utveckla verksamma metoder för tidiga insatser. (Citat från deltagare)

.......................................................................................................................

*Temagruppen Barn och unga arbetar för att öka samverkan mellan kommun och sjukvård i Västra Götalandsregionen och ska nå det övergripande målet: Barn och ungdomar ska lyckas i skolan. 

Läs mer >> Temagrupp Barn och unga


**NOSAM:s uppdrag är att gemensamt definiera och arbeta utifrån personers behov av insatser från kommun och region i närområdet samt med de uppgifter som beskrivs i verksamhetsplanen för kommun och sjukvård, samverkan i Göteborgsområdet.

Läs mer >> NOSAM



Respekt för vårdnadshavarnas ansvar




















Barnkonventionen fyller 25 år i år. Det vill vi uppmärksamma!

Varje vecka i höst ställer vi en ny fråga om barnkonventionen. Här är veckans fråga:
Artikel 6 i barnkonventionen säger att varje barn har rätt till liv, att överleva och att utvecklas. Hur respekterar vi vårdnadshavarnas ansvar för barnets fostran, omvårdnad och levnadsstandard?

Fundera, dela och hjälp till att stärka barnets rättigheter!

Korten är hämtade från våra kortlekar om FN:s barnkonvention, praktiska verktyg för att utveckla arbetet med barnets rättigheter.

Läs mer om kampanjen Barnkonventionen 25 år!

Läs mer om våra kortlekar

torsdag 9 oktober 2014

Samverka kring unga och internet 28 oktober













Det finns platser kvar till vår samverkansdag för sexuell hälsa och rättigheter med fokus på unga och internet, tisdagen den 28 oktober!

Passa på och var med på en dag där vi tillsammans möjliggör för samverkan och idéutbyte kring unga och internet. Förslag och tips på praktiska verktyg som kan användas i både ungdoms- och föräldragrupper utlovas också.

Inbjudan till Samverkansdag 28 oktober

Anmäl dig här! 

tisdag 7 oktober 2014

Synen på FN:s barnkonvention



















Barnkonventionen fyller 25 år i år. Det vill vi uppmärksamma!

Varje tisdag i höst ställer vi en ny fråga om FN:s barnkonvention. Här är veckans fråga:
Artikel 42 i barnkonventionen säger att de stater som anslutit sig till konventionen åtar sig att göra konventionens bestämmelser och principer kända bland barn och vuxna. Vilken syn har vi på FN:s konvention om barnets rättigheter?

Fundera, dela och hjälp till att stärka barnets rättigheter!

Korten är hämtade från våra kortlekar om FN:s barnkonvention, praktiska verktyg för att utveckla arbetet med barnets rättigheter.

Läs mer om kampanjen Barnkonventionen 25 år!

Läs mer om våra kortlekar

torsdag 2 oktober 2014

Nätverksträff 4 - projektet Folkhögskolor för jämlik utbildning och hälsa



Den 5 september 2014 var det dags för vår fjärde nätverksträff inom ramen för projektet Folkhögskolor för jämlik utbildning och hälsa. Vi var 26 stycken som träffades för att lyssna till Anneli Jäderholm som föreläser inom området för psykisk ohälsa. Just problematiken kring psykisk ohälsa har ökat bland de studerande på folkhögskola över tid och är bland annat en orsak till att projektet startades. 

Anneli utgick från de tre perspektiven egen problematik, närstående och samhällsmedborgare och bjöd in alla deltagare till reflektion. Hon ville komma bort från diskussionen om diagnoser och lade istället fokus på symtom och på att alla människor alltid har tillgångar. Vi avslutade dagen med ett world café där resultaten ska vara en vägledning i planeringen av insatser framöver. 
Träffen hade god uppslutning med representanter från 17 av totalt 20 skolor i Västra Götaland.






Anneli Jäderholm är en föreläsare som bjuder på sig själv och sina erfarenheter på ett ömsom allvarligt och ömsom humoristiskt sätt. Hon berättar om det där, allt det svåra, som hon valde att göra någonting av. En heroisk resa från slutenvårdspatient till en egenföretagare som förmår njuta av och sätta guldkant på livet. Anneli blandar humor och allvar på ett inkännande sätt, drar paralleller mellan olika känslor och mänskliga tillstånd och lyckas göra det tillsynes obegripliga mer begripligt. Hon talar om att det handlar om att välja, att säga ja till livet och styra det dit man vill.





 Alla fick möjligheten att reflektera kring vilka utmaningar de möter i sitt arbete och vad de behöver för att stötta de studerande med psykisk ohälsa på ett ännu bättre sätt. Dessa tankar och idéer kommer att ligga till grund för kommande insatser i projektet.
 /Mari